Nyfiken på

Huseby Bruk har bjudit in nio spännande forskare som fått i uppgift att visa hur dom tänker på ett sätt så att vi andra ”vanliga” kan förstå. Deras forskning handlar skog och vatten för en mer hållbar utveckling. I utställningen Nyfiken på finns varje forskares projekt tolkat i en konstinstallation och tillsammans med Husebys masugn finns det mycket att uppleva! Du som besökare kommer kunna vara interaktiv genom att se, höra, känna och de olika installationerna passar såväl gammal som ung. Vi hoppas väcka er nyfikenhet så att diskussionerna fortsätter även efter besöket. Vem vet? Det kanske är här ditt forskarintresse väcks! Fortsätt sedan in i Makerverkstaden alldeles intill, där du kan experimentera, testa och själv skapa installationer till utställningen.

Jakten på det ofarliga limmet – Reza Hosseinpourpia

Det trä som används när man tillverkar möbler och bygger hus innehåller ett väldigt starkt lim. Limmet är tillverkat av fossila råvaror. Eftersom de bidrar till utsläpp av koldioxid försöker företagen minska på sin användning av dessa lim. Limmet är också giftigt för människor. Det är alltså inte hållbart att tillverka lim med fossila råvaror och på Linnéuniversitetet forskar man för att hitta ett biobaserat lim som är lika starkt, men ofarligt för människor. Till det använder man lignin, som finns i trä.

Ta inte vatten för givet – Juan Velasquez

Vi i Sverige har tur! Bara genom att öppna kranen får vi friskt, gott och rent vatten att dricka. I stora delar av världen är det brist på dricksvatten och även i Sverige får vi ibland spara på vattnet när det varit varmt och torrt länge. Många människor funderar inte på hur mycket vatten de använder, och även om de tänker på det gör de ofta inte så mycket åt det. På Linnéuniversitetet finns en forskare som har försökt ta reda på varför vi slösar så mycket med vårt vatten och hur vi skulle kunna ändra vårt beteende. Forskaren har skapat en elektronisk mätare som visar hur många liter som går åt, hur mycket varje liter kostar och hur mycket du använder på en månad om du låter kranen vara på. Mätaren kan bli början till att vi i Sverige börjar fundera mer på hur vi använder vårt värdefulla vatten.

Små plankton spelar stor roll – Hanna Farnelid

Arktis är väldigt stort, lika stort som hela Afrika till ytan. Stora delar av Arktis och Nordpolen är täckta med is både vinter och sommar. Men klimatförändringarna påverkar isarna som har börjat smälta och om 30 år kommer Nordpolen inte att ha någon is på sommaren. I ishavet i Arktis finns syreproducerande växtplankton, som är bland de minsta organismerna och en viktig del av ekosystemet. De vanligaste växtplanktonen i Arktis heter pikoväxtplankton och är så små att en vattendroppe stor som en tärning rymmer 1 miljard pikoväxtplankton. Trots att de är så små är de väldigt bra på att producera syre, att ta upp näring och att anpassa sig till nya miljöer. Mer kunskap om denna allra minsta men vanligaste grupp av fotosyntetiserande organismer är viktig för att förstå hur klimatförändringar kommer att påverka jorden i framtiden.

Korslimmat trä – Michael Dorn

Trä har använts till att bygga hus väldigt länge. För ungefär 25 år sedan kom man på att om man limmar träet i kors blir det användbart för helt nya typer av träbyggnader. Det kallas KL-trä och har börjat användas alltmer vid husbyggen. KL-trä består av ett antal brädor som limmas ihop korsvis i flera skikt. Resultatet är byggelement för väggar eller bjälklag som är starka och tåliga i förhållande till sin låga vikt. Att bygga med KL-trä kan dessutom ge upp till 30 % lägre koldioxidavtryck än att bygga med en betongstomme. KL-trä är fortfarande ett rätt nytt byggnadsmaterial och det behövs mer kunskap.

Det expansiva trädet – Martin Bader

Tänk vad träd är fantastiska! De kan vara som kompisar och hjälpa varandra. När ett träd behöver näring och vatten kan ett annat hjälpa till. De kan dessutom varna varandra för faror. Mycket av hemligheten finns runt trädens rötter och därför kan vi inte se vad som händer, men tack vare forskning vet vi att det händer. Mer än 90 procent av alla träd lever i symbios med små svampar som sitter på trädens rötter som bidrar till att detta är möjligt. Symbios är ett utmärkt samarbete där träden hjälper svamparna och svamparna hjälper träden.

Den viktiga älgen – Märtha Wallgren

Älgen brukar kallas Skogens konung eftersom den är den svenska skogens största djur. Älgen har funnits i Sverige i minst 10 000 år och många turister som kommer hit ser älgen som en symbol för vårt land. Älgens levnadsvillkor i Sverige har sett olika ut. På 1950-talet frodades älgen av de stora öppna ytorna från hyggesbruken. I början på 1980-talet fanns det ungefär en halv miljon älgar i de svenska skogarna. På senare år har däremot älgstammen minskat i antal och man räknar med att den kommer bli rödlistad. Som med allt annat i naturen så behövs en balans och våra forskare forskar på hur olika sätt allas intressen kan samsas i skogen.

Skogen som kolsänka – Lars Högbom, Johan Sonesson och Monika Strömgren

Koldioxid är en växthusgas och något som vi inte kan vara utan. Utan den skulle jorden dessutom vara mycket kallare, men samtidigt är det inte bra med för mycket i luften. Värmen som går upp i atmosfären och höjer temperaturer leder till förstärkt växthuseffekt; detta leder i sin tur till klimatförändringar och global uppvärmning. Innan vi människor började påverka klimatet fanns det en balans i naturen. Under 10 000 år har grenar och barr från träden fallit ner till marken och bildat ett kolförråd som inte kommer ut i luften. När träd står i skogen binder de mycket koldioxid och denna ”bindningen” kallas för en kolsänka. Du kan föreställa dig en svamp eller dammsugare som suger upp koldioxid! När man tar ner träd är det därför viktigt att plantera ny skog så att processen fortsätter. Visste du också att trähus kan agera som en kolsänka? På Skogsforsk, svenska skogsbrukets forskningsinstitut, arbetar omkring 80 forskare. Flera av dem forskar på skogen som en kolsänka. Nästa gång du befinner dig i skogen kan du fundera på hur träden hjälper oss med att göra vårt klimat bättre.